Tänkte gå upp klockan 6 för att hinna öva lite extra på engelskaprovet fast det sket sig ju såklart. Detta provet skulle jag eg ha gjort före jul men jag var inte i skolan den dagen och sen bestämde min lärare att jag skulle göra provet 8:30 idag fastän att jag eg inte börjar förrän kl 10 (!!!) tillsammans med de som ska göra omprov. Jag gjorde provet på en halvtimma så blev alltså klar kl 9, och som sagt börjar jag eg inte förrän kl 10 så nu har jag suttit i skolan och tråkat i en hel långsam timma, trött som bara den. Sen har jag kanske ett till prov i eftermiddag fast jag är inte säker. Sååååå tråkig morgon, verkar som en tråkig dag också... Ska dock träffa någon Lena kl 11 fick jag reda på på skolmailen för min skolsköterska föreslog att jag skulle gå till henne. Det är nog det mest "spännande" på hela dagen...

Tänk så orimligt det är att bara klä sig i det som ses som acceptabelt. Det är så bara så fult. Gick bakom två tjejer imorse som verkligen inspirerade mig till denna fundering. Hemska slappa extremt fula haremsbyxor och dunjacka… Det är väl inte ens modernt längre va? Eller?  Fult var det i alla fall. Den andra tjejen hade mjukisbyxor - som jag anser vara hemmakläder – och en hemsk spygrön jacka som såg ut att tillhöra en jägare. Dessutom har ju alla sådana jackor. Hur många som helst på min skola har sån ful jacka i alla fall. Kommer man i sådana kläder reagerar ändå ingen, för precis alla går så. Ändå tror jag knappast för fem öre att den kombinationen av kläder någonsin vart modernt från början, det är bara det att plaggen i kombinationen är plagg som typ alla har och som man accepterar på 2010- talet. Det blir ju sååååååå fruktansvärt hemsk fult ofta när man blandar kläder så!!! Då är det väl bättre att man klär sig i precis vad man vill, så att man åtminstone kan få bli snyggt klädd??!! Åh det är så konstigt. Jag förstår det inte.

Kom hem i eftermiddags. Känns egentligen sjukt tråkigt men sånt är livet! =) Får trösta mig med att så fort jag gått klart gymnasiet kan jag flytta vart jag vill. Har alltid velat bo i Göteborg eftersom mamma och pappa bodde där förr (och för att Göteborg är en otroligt trevlig stad såklart) men det känns för nära äckliga Hedekas och alla vidriga hedekasare som jag verkligen hatar. Så funderar på att skaffa en minilägenhet i Stockholm tillsammans med Smilla, trots att jag alltid har hatat Stockholm. Varför vet jag inte. Men jag funderar seriöst på att (om cirka två och ett halvt år) bo i Stockholm ett par år och bli färdig journalist. Sedan kan jag ju dra vart jag vill. New York? Ja, exempelvis. New York Times är ju en stor dröm jag har! Vi får se. Just nu är jag fast på medieprogrammet på Sinclair. Men det där med Stockholm kanske bara är en galen idé jag har just nu, jag blir sådan ibland. Får en massa tankar om saker jag vill göra bara för att jag kan!
Aja nu ska jag fortsätta packa upp.

Tittade nyss på Vänner (väldigt bra tv-serie för övrigt) och då kändes det hela tiden som att någon stirrade på mig från fönstret (det är mörkt ute). Jag tänkte först inte på det eftersom att jag är så van vid att alltid tänka så! Jag undrar var alla mina konstiga tankar kommer ifrån egentligen.

Jag har funderat över dagens Sverige och hur illa vi beter oss. Det är svårt som det är, och det blir bara svårare. Ingen måste göra det värre. Man får tänka ut sina svar, inte bara göra allt i hast. Visst finns det en framtid, men det förflutna finns också. Man kan inte ta bort det som varit. Därför måste vi tänka på vad vi gör. Det finns inget måste, och det finns ingen att behaga. Vi kan bara göra vad som är rätt och inte mer. Ingen behöver en massa skor och en massa väskor. Om alla bara kunda samarbeta och sluta upp med alla dumheter skulle världen ge plats åt alla varelser. Även de som kommer till. Och om man nu skulle leva ett liv där man blir väldigt hemskt behandlad säger jag bara en sak - fly medan du kan. Man kan inte leva utan respekt och lika behandling. Ett sådant liv leder bara till värre och värre tider. Och om man har en massa pengar bör de bara användas till sådant som faktiskt är viktigt!! Och då menar jag viktigt. Man kan inte köpa en massa saker man egentligen inte behöver när det finns varelser där ute som inte har någonting. Kanske inte ens en familj.
  Men om alla kunde acceptera varandra som man är, om alla kunde hjälpas åt och om alla kunde leva under lika omständigheter skulle världen bli en plats för ALLA.

Ja ibland får jag sådana tankar. Jag har en mapp på datorn som heter "Spontana inspirationer". De når mig liksom hela tiden. Ibland känner jag ett stort behov av att bara få skriva av mig!!

22 december åkte jag och katten Smilla till mamma och pappa för att fira jul och nyår. Nu har vi vart här i två veckor och imorgon är det dags att åka hem till Uddevalla! Skolan börjar först på måndag men jag vill få lite tid till att börja med mina nyårslöften innan skolstarten. Ett nyårslöfte är nämligen att gå upp minst 5kg i vikt! Jag hatar att se ut som en pinne så nu ska jag fanimej upp. Lite allmän fakta bara om läget...

En liten parantes är dock - är det fler än jag som tycker att det känns som att det sitter någon på andra sidan datorskärmen och tittar på dig? Känns som att alla jag någonsin kommit i kontakt med på internet kollar på mig på något sätt. Typ trackat sig in i datorn och spionerar på mig 24/7. Eller typ gömt sig i toastolen...? Nej det är nog bara jag som tror det. När jag tänker efter så skrattar jag bara åt det och förstår liksom att det är omöjligt, men ändå känns det verkligen som att det är så! Eller sitter på min balkong och kikar mellan persiennerna?

Jag har bestämt mig för att skaffa en ny blogg då jag inte haft tid att blogga de senaste... två åren? Eller så är det bara en dålig ursäkt. I vilket fall tog jag bort den gamla =) Hoppas i alla fall att de som läste min blogg för två år sedan hittar mig här! Har hänt mycket sedan dess vill jag lova!